Klicka här när du vill redigera.
Idag hade vi en spännande lektion som handlade om att lära sig nya ord. Det handlade alltså om studieteknik, hur man ska göra för att lära sig nya ord. Givetvis finns det många olika strategier, vi provade tre. Strategi memory
Strategi att spela in När du har slagit upp (i Lexin) vad de nya orden betyder kan du använda röstinspelaren i din smarta telefon och spela in dig själv när du säger ordet först på svenska och sedan på ditt modersmål. När du är klar lyssnar du på din inspelning. (Tyvärr är min telefon på lagning så jag kan inte göra en film om detta just nu) Strategi ordlista Vi använde också ordlista som strategi. Också nu måste du först använda Lexin för att ta reda på vad ordet betyder. Sedan skriver du de svenska orden i en lång lista, bredvid skriver du orden på ditt modersmål. Sedan kan du vika pappret så att du bara ser orden på modersmålet, skriv en rad till med de svenska orden, utan att använda något lexikon. Såhär kan du fortsätta så länge pappret räcker till, och du kan till och med fortsätta på ett nytt papper när det första tar slut. Hoppas att ni kommer ha stor nytta av dessa smarta strategier. Tipsa gärna i kommentarerna om andra framgångsrika strategier som ni brukar använda.
2 Comments
På fredag kommer vi att jobba med adjektiv. Förbered dig genom att titta på den här filmen. Hon pratar långsamt, men då går det ju lättare för er att förstå:-) Idag började vi med att hjälpa varandra med förra veckans återberättande texter. Eleverna fick sitta två och två och tänka på texten på många olika sätt, göra det som Elin brukar göra.
Det vi fick tänka på var: Globalt Handlar texten om rätt saker? Finns alla fem delarna med? (Rubrik, inledning, innehåll, avslutning och signatur) Är texten indelad i stycken? Kan vi förstå texten? Analytiskt Är det punkt och stor bokstav i varje mening? Hur är ordföljden? Finns alla ord med? Är det rätt tempus? När alla hade jobbat med detta skulle man skriva kommentarer till Elin och berätta om sitt arbete. Jag tycker om att läsa era kommentarer, ni får gärna skriva vad ni tänker här också. På den andra lektionen fokuserade vi på att man i en återberättande text bara ska ta med det som är viktigast. Vi började med att göra fem frågor till kapitlet. Frågorna skulle ha viktiga svar, dessutom skulle de ha bra grammatik. När vi pratade om vilka frågor de olika grupperna hade gjort, märkte vi att det fanns några viktiga områden i texten. Många hade skrivit ungefär samma frågor, även om det var olika ord i frågorna. Till sist gjorde vi en gemensam sammanfattning av kapitel 4. Ali och Eva, kapitel 4 (rubrik) Vi ska berätta vad som hände mellan Ali, Eva och Malin. I det här kapitlet träffar vi också Babak. (inledning) Ali vaknade tidigt på söndagsmorgonen, och då ringde Malin. Han blev irriterad. Plötsligt stod Malin utanför dörren. Hon grät och ångrade det hon hade gjort på lördagen. Ali vill inte ha Malin där. Han visste inte hur han skulle få bort henne. Så han ringde sin lillebror Babak. Babak kom till Ali och han satt och lyssnade på Malin. Hon pratade och pratade och pratade. Ali smög ut. Han ringde till Eva. Eva körde bil till Västerås, hon ville överraska honom. Polisen stoppade Eva och gav henne fortkörningsböter. De träffades järnvägsstationen. De blev glada av att träffas. Malin ringde till Ali igen och igen, men Ali svarade inte. Han ville vara med Eva. Till slut ringde Malin till Eva. Hon berättade att Babak och hon skulle äta middag hos Alis och Babaks föräldrar. Eva undrade varför Malin ringde. (innehåll) Nu är det riktigt rörigt. Vi undrar varför Malin gjorde slut med Ali? Hoppas vi får veta det i nästa kapitel. (avslutning) Grupp 16 (signatur) 2 ägg 4 dl vetemjöl 8 dl mjölk en nypa salt margarin (50-100 g) Knäck äggen i en djup skål. Blanda i vetemjölet och hälften av mjölken. Tillsätt salt. Vispa till en jämn och slät smet. Tillsätt resten av mjölken. Smält margarinet i stekpannan och häll i det i resten av smeten. Häll i ca en dl smet i taget i stekpannan och se till att den täcker ungefär hela botten. När smeten stelnat på ovansidan är det dags att vända på pannkakan. Använd en stekspade, eller gör som Pippi Långstrump, vänd den i luften. Servera förslagsvis med sylt och grädde. Eller kanske sirap, grädde och färska bär.
Vi började dagen med att bestämma oss för att ha en GRAMMATIK-VECKA. Den här veckan kommer vi att gå igenom konjunktioner, subjunktioner, huvudsatser och bisatser. Vi kommer också att gå igenom adjektiv.
Mening En mening består alltid av minst en huvudsats. En mening börjar alltid med stor bokstav och slutar med . ? eller ! En mening kan ha flera satser som binds samman med konjunktioner eller subjunktioner. Konjunktioner Konjunktioner binder samman lika delar i en text. Subjekt med subjekt: Jag och min familj objekt med objekt: Spagetti eller potatis huvudsats med huvudsats: Jag sjunger men dansar inte. Vanliga konjunktioner är: och, eller, men, fast, utan, för, så Huvudsats En huvudsats blir en bra mening helt ensam. En huvudsats kan vara lång eller kort. Vi äter. = kort mening med bara en kort huvudsats. Jag och min stora härliga familj äter spagetti och köttfärssås till middag idag och vi äter alltid youghurt eller havregrynsgröt och mackor till frukost tillsammans varje dag. = lång mening med två huvudsatser. Subjunktioner Subjunktioner kallas också bisatsinledare. Subjunktioner inleder en bisats som är en del av en huvudsats. Vanliga subjunktioner är: (Handlar om tid) när, då, innan, medan, tills, inte förrän, sedan. (Handlar om orsak) därför att, eftersom, fastän, för att, trots att, även om, på grund av (Objekts-sats) att (Villkors-sats) om, ifall Det finns många många fler bisatsinledare, men detta är de vanligaste. Bisats En bisats kan inte vara en mening ensam, den måste alltid komma tillsammans med en huvudsats. En bisats är en satsdel i en huvudsats, alltså objektet, tiden, platsen, eller något annat adverbial. I en bisats finns det alltid en subjunktion, subjekt och verb. Det kan också finnas fler satsdelar än så. De kommer inte i samma ordning som i en huvudsats. Såhär kommer satsdelarna i en bisats: subjunktion, subjekt, satsadverbial, verb 1, verb 2, objekt, plats, tid, andra adverbial Exempel: Eftersom han aldrig har lagat pannkakor förut måste han läsa i en kokbok. Medan margarinet smälter i stekpannan vispar han ihop två ägg och fyra deciliter mjölk i en djup skål. Bengt steker inte pannkakorna direkt därför att smeten bör vila i tio minuter innan han börjar steka. Tillslut blir de riktigt fina fastän han aldrig har stekt pannkakor förut. De färgade orden är bisatser och de svarta är huvudsatserna där bisatserna ingår. Vi började morgonen med att kolla här på weebly. Vi tittade på de olika flikarna och var ni kan hitta information om lektionerna, och var ni kan hitta annan viktig information.
Sedan gjorde vi ett hörförståelsetest. Det började lätt med en fråga från B-kurs och slutade riktigt svårt med frågor från D-kurs. Om ni vill öva mer på att lyssna och förstå finns många olika hjälpmedel. t.ex. Språk-play, barnkanalen, SVA-appen, SFIpodd.se. Sedan repeterade vi grammatiken från i fredags, om att fråga och framför allt att svara med korta svar. VI gjorde samma lek en gång till, och nu funkade det mycket bättre. Några kunde fylla hela pappret med namn. Några fick BINGO. Efter rasten repeterade vi kort släktord. Jag ska göra ett släktträd och visa er senare. Till sist pratade vi om vad som kännetecknar en återberättande text. På svenska finns två sorters frågor: Frågeordsfrågor och verbfrågor. (Alla andra, utom SFI, kallar verbfrågor för ja- och nejfrågor) Frågeordsfrågor: Ordföljden i en frågeordsfråga är: - När dricker du kaffe? (Frågeord, verb, subjekt, objekt) - Jag dricker kaffe nu. (samma subjekt, samma verb, samma objekt, tid) - Var dricker Nada kaffe? - Nada dricker kaffe i klassrummet. - Vem dricker kaffe? - Djozef dricker kaffe. Verbfrågor (Ja- och nejfrågor) Ordföljden i en verbfråga är: - Dricker du kaffe? (Verb, subjekt, objekt) - Vill du ha kaffe? (Hjälpverb, subjekt, huvudverb, objekt) Korta svar: När man svarar på en verbfråga finns tre regler. 1. Efter ja/nej kommer det. 2. Om det finns ett hjälpverb i verbfrågan upprepar vi hjälpverbet i svaret. 3. Om det inte finns något hjälpverb i verbfrågan använder vi verbet gör i svaret. Undantag: Verben är och har. Dessa upprepas i svaret även om de inte är hjälpverb. Exempel: Dricker du kaffe? Ja, det gör jag (ja, formellt subjekt, verbet gör, subjekt) Nej, det gör jag inte. (nej, formellt subjekt, verbet gör, subjekt, satsadverbial) Vill du ha kaffe? Ja, det vill jag. (Vill = hjälpverb) Nej det vill jag inte. Ska du gå till skolan? Ja, det ska jag. Nej, det ska jag inte. Är du från Eritrea? Ja, det är jag. Nej, det är jag inte. Har du en bil? Ja, det har jag. Nej, det har jag inte. Vi jobbade om detta mest hela lektionen. Här kan ni läsa papprena ni fick igen, och se övningarna igen. Nästa vecka fortsätter vi med att fråga varandra frågor, och svara varandra med korta svar.
Idag hade vi många lärare på lektionen. Fyra stycken! Två av lärarna var mycket små. De var sex år, och de hade svårt att sitta still, de kom och gick fram och tillbaka i klassrummet. Det var Sonja, Elins dotter, och Klara, Elins systers dotter.
Klara har bott i Örebro i en månad. Innan hon flyttade till Örebro bodde hon i Tensta, kanske granne med Eva? Vi jobbade med ord. Vi jobbade med Lexin. Vilken information får man om ett ord när man använder Lexin? Nästa vecka ska ni vara lärare och förklara för de elever som inte kan lika bra svenska som ni om hur man använder Lexin, varför man använder Lexin och vilken information man får på Lexin. Därför är det viktigt att ni kan det. Svara på den blå frågan med en kommentar här under. Vi började med att prata om vad man kan när man kan svenska. Vi kom fram till att det är det vi brukar träna på: LÄSA SKRIVA HÖRA TALA Två och två diskuterade ni vad som är svårast. Vi konstaterade tillsammans att de allra flesta tycker att skriva och tala är svårast. Särskilt att samtala (konversera, diskutera) eftersom man då måste både lyssna och tala. Vi pratade om att SFI är 15 timmar i veckan, men om man ska jobba heltid är det 40 timmar i veckan. Alltså finns det mycket tid att studera som inte är i skolan. Då måste du själv tänka, vad behöver jag träna? Vi gav varandra förslag på hur vi kan träna på att skriva och tala utanför skolan. Rektor Metin kom och presenterade sig, och han lyssnade på våra diskussioner.
Sedan pratade vi om att texter är olika. Det finns många olika sorters texter. Ni fick sju olika som ni skulle lista ut vilka det var från en lista. fakta meddelande berättande text återberättande text instruktion tips och råd argumenterande text Efter rasten hade vi datorerna. Då tittade vi på bloggen.
Vi pratade om att när man studerar på C-kursen på SFI måste man ha en e-postadress (mail) som man kan använda. Ett mål för C-kursen är att man kan använda digitala hjälpmedel. Ett vanligt digitalt hjälpmedel är Word. Därför fick alla elever skriva sin sammanfattning i word och maila till mig. Nästa vecka kommer kommentarer på era texter. |
SkribentHej! Arkiv
September 2017
Kategorier |