Klicka här när du vill redigera.
Idag delade jag ut 10 meningar som olika personer i grupp 16 har skrivit, som det finns något fel i. Ni jobbade två och två och jag blev glad av att höra era diskussioner om varför ni vill ändra på ett eller annat sätt. Vi hann inte riktigt gå igenom allt så här kommer exempel på rätta svar, och jag bifogar också uppgifterna så att ni som missade dagens lektion kan jobba med samma sak hemma.
Glöm inte att ta med lite fika imorgon!
0 Comments
Imorgon ses vi igen. Det ska bli roligt!
Imorgon ska vi jobba lite till med beskrivande text. Vi har gjort det flera gånger nu och senast vi hade lektion fick ni tid att beskriva en av personerna i Amira-serien. Ni skulle inte berätta vad serien eller avsnittet handlar om, utan ni skulle beskriva en av personerna. Hur ser hen ut? Hur är personen? Vad tycker personen om, vad tycker hen inte om? Imorgon måste ni ha med er er färdiga text till skolan kl 8.00. Vi ses! På måndag kommer vi att titta på avsnitt två i Nu kommer Amira.
Vi diskuterar och funderar på padlet. Idag gick hela lektionen åt till att genomföra en undersökning från Invandrarindex. Vi hade en gäst som hette Fredrik från invandrarindex som visade hur vi skulle göra. Jag var rädd innan och trodde att det skulle bli stora problem, men undersökningen var inte så svår som jag trodde, och ni KÄRA GRUPP 16 var HELT FANTASTISKA.
Imorgon träffar ni Sandra, men vi ses på måndag! Trevlig helg! Idag tittade vi på första delen i en serie som handlar om Amira, Harry och Yemi. Vi diskuterade vad några fraser betyder, lär dig gärna att använda dem.
Fraser: Hon märkte mig inte. Nu håller jag faktiskt med Harry Jag är proppmätt Jag kan hjälpa dig att plugga Diskutera tillsammans innan ni går hem Hur fick vi veta vad Mahmoud undervisar i? Har ni ljugit någon gång för någon? Har ni varit ärliga och sagt att det inte var gott? När är det lättare att vara ärlig, när man känner någon eller när man inte gör det? Här är några frågor om avsnittet, skriv svar på dem och skicka till mig: Vad handlar boken om som Yemi läser? Vad tycker Harry om boken? Vad vill Harry hitta på (göra)? Varför kom Amira sent till fiket? Vilket ämne hade Mahoud? Varför gillade Harry Aminas bok? Vad menade Harry när han sa ”Du behöver den där kursen”? Var Yemi ärlig när han sa att han var ”proppmätt”? Skicka svaren till [email protected] Idag fick ni träffa Linus, han visade hur bra ni måste bli på att tala och att samtala för att bli godkända på C-kursen. Jag hoppas att det var nyttigt och bra för er, och jag hoppas att ni kan se målet för C-kursen och tala. Efter att han hade visat er hur bra ni måste vara på tala så fick ni öva på att tala och samtala. Flera av er säger att det är svårare att tala ensam än att samtala. Till sist övade vi på grammatik och adjektiv i obestämd form. Adjektiv som kommer efter verben är och blir är alltid i obestämd form. Om substantivet har en obestämd artikel är adjektivet också obestämd när det kommer framför verbet. Exempel: Mitt hus är grönt. Jag bor i ett grönt hus. Det var lätt att hitta min bil, den stod mitt bland flera röda bilar, men min bil är grå. Ni fyllde i tomma luckor i text och berättade om era superbra liv och era superdåliga liv. Vi hittade många adjektiv som är bra att kunna: dålig svår stressig vanlig smutsig liten gammal trasig elak smal trång ledsen orolig trött irriterad tunn svag nyfiken arg osund tråkig dum konstig läskig ointressant trist hård tråkig nyttig praktisk rejäl intressant rolig fin stor ljus ren vacker ny modern energisk pigg stark snäll gullig tyst social söt gul god duktig harmonisk smart komisk politisk vetenskaplig mjuk bekväm skön rik Efter rasten gjorde vi höra-test och läsa-test, som vi gick igenom också. Många sa att det var svårt att göra höra, men det är lättare att läsa. Det måste vi tänka på och träna mer på höra.
Avslutningsvis försökte jag presentera lite grammatik, men jag var nog alldeles för trött, förlåt mig. Det här försökte jag säga: Adjektiv kan komma för sig själv, eller tillsammans med ett substantiv. I meningen Jordgubben är röd nu kan vi flytta runt adjektivet precis som de andra orden, t.ex. Nu är jordgubben röd. Adjektivet hänger inte ihop med något annat ord, det är en egen satsdel. Däremot i meningen Här växer en röd jordgubbe, kan vi inte flytta bort adjektivet från substantivet. När vi flyttar runt satsdelarna hänger adjektivet med substantivet. T.ex. En röd jordgubbe växer här. Öva på att se om adjektivet hänger med substantivet eller inte i dessa meningar: Min ________________ granne kom hem nu. Igår blev jag____________________. En _________________ kopp kaffe. Det är viktigt att ni lär er att känna igen om adjektivet är en egen satsdel, eller hänger ihop med substantivet som en hel fras. Det finns tre olika sorters fraser där substantiv och adjektiv hänger ihop. Alltså det kan vara på tre olika sätt. 1. Obestämd fras. Obestämt adjektiv + obestämt substantiv. En lång krokodil. 2. Bestämd fras. Bestämt adjektiv + bestämt substantiv. Den långa krokodilen. 3. Blandad fras. Bestämt adjektiv + obestämt substantiv. Min långa krokodil. Det finns alltså bara tre sätt att göra på. Vi kommer att jobba med att lära oss dessa tre sätt och när de ska användas. Vi sågs halv ett idag och vi jobbade med beskrivande text.
På väggen i klassrummet har vi information om återberättande text, och nu satte vi upp mer information, om beskrivande text. Många saker är samma för alla sorters texter, men det finns också sådant som är speciellt för en speciell genre (återberättande text är en genre, och beskrivande text är en annan genre) I alla texter behövs de fem delarna, och alla texter ska delas in i stycken. Alla texter måste ha satser med verb och subjekt och det behövs bisatser och huvudsatser, det behövs rak ordföljd och omvänd ordföljd. Givetvis behöver alla meningar börja med storbokstav och sluta med punkt, i alla sorters texter. Det som är speciellt för beskrivande text är att den som skriver ska tänka på att den som läser ska kunna vara konstnär när den läser texten. Därför måste vi använda många adjektiv, och vi måste använda många personliga pronomen. Ni fick skriva en beskrivande text där ni beskrev er skola, och Bengt hjälpte er att tänka som att ni såg genom en kamera för att komma igång med att använda adjektiv. Avslutningsvis skrev ni en gemensam text om skolan. Den blev såhär: Min skola Min skola ligger på väster i Örebro, så jag åker buss till skolan. När jag går av bussen ser jag en stor och ny parkering. Runt skolan finns en fin och grön park. Jag ser en gul, låg, stor och fyrkantig byggnad med en liten vit skylt. Det finns många gröna dörrar och fönster. När jag kommer in i skolan ser jag en stor, vit och lång hall. Till vänster finns en reception och där kan kan jag fråga om hjälp. Bredvid receptionen ligger studiehallen. Här kan jag studera och skriva på dator. I studiehallen finns lärare som hjälper mig. Till vänster om studiehallen är det en stor och fin restaurang. Den heter Casablanca. I skolan finns många ljusa klassrum. Vi hann inte riktigt göra texten bra med inledning och avslutning. Det kom heller ingen signatur till den här texten, gör det hemma i era texter där hemma. Vi började med att fokusera på prata. Det finns två olika sorters prata. En sort är när en ensam person berättar om något för andra, så som jag och Sandra ofta berättar för er, den andra sorten är när två eller flera personer samtalar med varandra.
Det första vi tränade på var att tala ensam. Flera personer hade gjort inlägg på instagram som de kom fram och berättade om i klassrummet. De var jätte-modiga. Sedan fick ni gå runt i klassrummet och prata med varandra två och två, ni fick återberätta om hur du bodde när du var barn. Alla fick prata i tre minuter var. Vi avslutade med att ni fick beskriva en barndomsvän. Sedan kom två kvinnor och informerade om att man kan få följa med dem på studiebesök till olika arbetsplatser. På torsdag ska de gå till ett ställe som jobbar med lackering. De som vill följa med ska anmäla sig till dem via e-post, och ni samlas på Nygatan k 10 imorgon. Sist på lektionen pratade vi om att det kan hända olyckor på skolan, som t.ex. att det börjar brinna. Om det händer ska vi gå ut ur klassrummet, välja en väg som går att gå, och ta oss till grusplanen bakom skolan. Man kan gå längs med ån så hittar man rätt ställe. När man har kommit dit ska man hitta sin lärare som ska räkna så att alla elever har kommit. Vi ska öva på det här på torsdag. Idag har vi startat upp arbete med att skriva en ny sorts text, beskrivande text. I grupp 16 har vi jobbat mycket med skriva, men vi har bara jobbat med återberättande text. Nu börjar vi även med beskrivande text. En beskrivande text berättar hur någonting är, var eller kommer att bli i framtiden. Därför kan man använda många olika tempus på verben, men man måste vara noga med att inte blanda huller om buller. Om jag beskriver något som var förut, använder jag preteritum, och om jag beskriver något som är nu använder jag presens och om jag beskriver hur det ska bli i framtiden använder jag futurum. Syftet med en beskrivande text är att den som läser texten ska kunna vara "konstnär" när den läser texten. Alltså måla upp bilder i sitt huvud av hur det ser ut eller känna det som beskrivs, så som lässtrategin konstnären gör. I en beskrivande text är det viktigt att använda adjektiv, och det är viktigt att använda pronomen och genitiv så att läsaren lätt kan hänga med i texten. Precis som i alla texter behövs också alla fem delarna, och texten ska delas in i stycken. Läsaren måste kunna förstå texten och vi ska hålla oss till uppgiften. Alla meningar måste börja med stor bokstav och sluta med punkt, och alla satser måste innehålla verb och subjekt. För att en text ska bli intressant att läsa behöver man blanda mellan att använda rak ordföljd och omvänd ordföljd, samt använda både bisatser och huvudsatser. Jag bifogar både min exempeltext, där jag beskriver min bostad, och den text som vi skrev tillsammans på lektionen där vi beskriver vår stad Örebro.
|
SkribentHej! Arkiv
September 2017
Kategorier |