Klicka här när du vill redigera.
Idag träffade ni Helena och Bengt första lektionen. Ni fortsatte med era återberättande texter. De som hade skrivet en färdig text fick sitta tillsammans med en vän och försöka hjälpa varandra att göra texterna ännu bättre. Nu har vi gått igenom många olika saker att tänka på när man skriver en text, så det finns många saker att titta på när man har skrivit sin text klar för första gången. Just nu passar den checklista som finna längre ner här i dokumentet bra. Ju mer ni lär er, desto mer måste det finnas i checklistan. Sista lektionen kom Elin tillbaka och vi fortsatte med grammatik och adjektiv. Den här gången pratade vi om adjektiv som hör ihop med substantiv i bestämd form. Exempel: En randig katt (obestämd form, alltså vilken randig katt som helst) Den randiga katten (bestämd form, en speciell randig katt, inte vilken katt som helst) Ett rutigt bord. (obestämd form, vilket rutigt bord som helst) Det rutiga bordet (bestämd form, ett speciellt runt bord, inte vilket som helst) Flera prickiga klänningar (obestämd form, vilka prickiga klänningar som helst) De prickiga klänningarna (bestämd form, dessa speciella klänningar, inte vilka prickiga klänningar som helst) Regel 1 Ett adjektiv som hör ihop med ett substantiv i bestämd form slutar alltid på a. Det spelar ingen roll om det är en-ord, ett-ord eller plural. Om adjektivet slutar på a i sin grundform ändras det inte allas. Exempel: rosa, lila Regel 2 Substantiv som kommer efter possessiva pronomen eller efter genitiv s är i obestämd form. Men adjektivet ska ändå sluta på a. Exempel Min randiga katt (min = possessivt pronomen, randiga = adjektiv i bestämd form, katt = substantiv i obestämd form) Elins randiga katt (Elins = genitiv s, alltså säger vem som äger, randiga = adjektiv i bestämd form, katt = substantiv i obestämd form) Ett ord Ett vitt hus Det vita huset Hans vita hus Donald Trumps vita hus En-ord En vit kaffekopp Den vita kaffekoppen Henns vita kaffekopp Rizamils vita kaffekopp Plural Flera vita tröjor De vita tröjorna Deras vita tröjor Pumas vita tröjor När man skriver i bestämd form, måste den bestämda artikeln finnas med framför substantivet, och om det finns ett adjektiv kommer det mellan den bestämda artikeln och substantivet. I de fall då adjektivet kommer efter substantivet, alltså tillsammans med verben är och blir, använder man adjektivet som om substantivet är i obestämd form. Alltså så som vi lärde oss i fredags. Det är mycket att komma ihåg, jag vet. Passa på att träna på Unis! Jag ser att det bara är två elever som har jobbat med läxan där. Min oranga randiga katt.
0 Comments
Första lektionen i tisdags använde vi till att öva samtala. Först återberättande, med många olika i klassrummet. Två och två pratade med varandra i tre minuter och sen bytte vi. Jag hörde många som hade svårt att sluta prata med varandra på svenska, medan andra bara pratade arabiska. Efter det återberättande fick ni beskriva personer i klassrummet och kompisen skulle lista ut vem som beskrevs. Då fick ni användning för adjektiv som vi ju hade börjat studera veckan innan. Efter rasten var det återigen tid för att återberätta Ali och Eva, den här gången kapitel 5. Det var Helena som var tillsammans med er då. Först jobbade ni två och två och gjorde frågor till kapitlet. Dessa gick ni igenom tillsammans i klassrummet och delade in efter tid i kapitlet. I det dokument som finns bifogat kan ni se hur ni delade upp händelserna. Till sist fick ni börja skriva på er sammanfattning av kapitel 5.
Hela långa förmiddagen jobbade vi om adjektiv. Vi kom in på lite sidospår om verb och annat, men huvudsakligen pratade vi om adjektiv. Ni kan läsa i den bifogade filen om de regler vi gick igenom, och de ord vi studerade. Om ni vill träna mera, och det vill ni ju för i grupp 16 är vi ju inte lata, kan ni läsa inlägget om vår gemensamma torsdag och ta reda på vad alla adjektiv i den texten betyder. Glöm inte att använda er av någon bra strategi för att repetera och lära in alla nya ord. Lycka till och trevlig helg!
Idag hade vi en spännande lektion som handlade om att lära sig nya ord. Det handlade alltså om studieteknik, hur man ska göra för att lära sig nya ord. Givetvis finns det många olika strategier, vi provade tre. Strategi memory
Strategi att spela in När du har slagit upp (i Lexin) vad de nya orden betyder kan du använda röstinspelaren i din smarta telefon och spela in dig själv när du säger ordet först på svenska och sedan på ditt modersmål. När du är klar lyssnar du på din inspelning. (Tyvärr är min telefon på lagning så jag kan inte göra en film om detta just nu) Strategi ordlista Vi använde också ordlista som strategi. Också nu måste du först använda Lexin för att ta reda på vad ordet betyder. Sedan skriver du de svenska orden i en lång lista, bredvid skriver du orden på ditt modersmål. Sedan kan du vika pappret så att du bara ser orden på modersmålet, skriv en rad till med de svenska orden, utan att använda något lexikon. Såhär kan du fortsätta så länge pappret räcker till, och du kan till och med fortsätta på ett nytt papper när det första tar slut. Hoppas att ni kommer ha stor nytta av dessa smarta strategier. Tipsa gärna i kommentarerna om andra framgångsrika strategier som ni brukar använda.
På fredag kommer vi att jobba med adjektiv. Förbered dig genom att titta på den här filmen. Hon pratar långsamt, men då går det ju lättare för er att förstå:-) Idag började vi med att hjälpa varandra med förra veckans återberättande texter. Eleverna fick sitta två och två och tänka på texten på många olika sätt, göra det som Elin brukar göra.
Det vi fick tänka på var: Globalt Handlar texten om rätt saker? Finns alla fem delarna med? (Rubrik, inledning, innehåll, avslutning och signatur) Är texten indelad i stycken? Kan vi förstå texten? Analytiskt Är det punkt och stor bokstav i varje mening? Hur är ordföljden? Finns alla ord med? Är det rätt tempus? När alla hade jobbat med detta skulle man skriva kommentarer till Elin och berätta om sitt arbete. Jag tycker om att läsa era kommentarer, ni får gärna skriva vad ni tänker här också. På den andra lektionen fokuserade vi på att man i en återberättande text bara ska ta med det som är viktigast. Vi började med att göra fem frågor till kapitlet. Frågorna skulle ha viktiga svar, dessutom skulle de ha bra grammatik. När vi pratade om vilka frågor de olika grupperna hade gjort, märkte vi att det fanns några viktiga områden i texten. Många hade skrivit ungefär samma frågor, även om det var olika ord i frågorna. Till sist gjorde vi en gemensam sammanfattning av kapitel 4. Ali och Eva, kapitel 4 (rubrik) Vi ska berätta vad som hände mellan Ali, Eva och Malin. I det här kapitlet träffar vi också Babak. (inledning) Ali vaknade tidigt på söndagsmorgonen, och då ringde Malin. Han blev irriterad. Plötsligt stod Malin utanför dörren. Hon grät och ångrade det hon hade gjort på lördagen. Ali vill inte ha Malin där. Han visste inte hur han skulle få bort henne. Så han ringde sin lillebror Babak. Babak kom till Ali och han satt och lyssnade på Malin. Hon pratade och pratade och pratade. Ali smög ut. Han ringde till Eva. Eva körde bil till Västerås, hon ville överraska honom. Polisen stoppade Eva och gav henne fortkörningsböter. De träffades järnvägsstationen. De blev glada av att träffas. Malin ringde till Ali igen och igen, men Ali svarade inte. Han ville vara med Eva. Till slut ringde Malin till Eva. Hon berättade att Babak och hon skulle äta middag hos Alis och Babaks föräldrar. Eva undrade varför Malin ringde. (innehåll) Nu är det riktigt rörigt. Vi undrar varför Malin gjorde slut med Ali? Hoppas vi får veta det i nästa kapitel. (avslutning) Grupp 16 (signatur) 2 ägg 4 dl vetemjöl 8 dl mjölk en nypa salt margarin (50-100 g) Knäck äggen i en djup skål. Blanda i vetemjölet och hälften av mjölken. Tillsätt salt. Vispa till en jämn och slät smet. Tillsätt resten av mjölken. Smält margarinet i stekpannan och häll i det i resten av smeten. Häll i ca en dl smet i taget i stekpannan och se till att den täcker ungefär hela botten. När smeten stelnat på ovansidan är det dags att vända på pannkakan. Använd en stekspade, eller gör som Pippi Långstrump, vänd den i luften. Servera förslagsvis med sylt och grädde. Eller kanske sirap, grädde och färska bär.
Vi började dagen med att bestämma oss för att ha en GRAMMATIK-VECKA. Den här veckan kommer vi att gå igenom konjunktioner, subjunktioner, huvudsatser och bisatser. Vi kommer också att gå igenom adjektiv.
Mening En mening består alltid av minst en huvudsats. En mening börjar alltid med stor bokstav och slutar med . ? eller ! En mening kan ha flera satser som binds samman med konjunktioner eller subjunktioner. Konjunktioner Konjunktioner binder samman lika delar i en text. Subjekt med subjekt: Jag och min familj objekt med objekt: Spagetti eller potatis huvudsats med huvudsats: Jag sjunger men dansar inte. Vanliga konjunktioner är: och, eller, men, fast, utan, för, så Huvudsats En huvudsats blir en bra mening helt ensam. En huvudsats kan vara lång eller kort. Vi äter. = kort mening med bara en kort huvudsats. Jag och min stora härliga familj äter spagetti och köttfärssås till middag idag och vi äter alltid youghurt eller havregrynsgröt och mackor till frukost tillsammans varje dag. = lång mening med två huvudsatser. Subjunktioner Subjunktioner kallas också bisatsinledare. Subjunktioner inleder en bisats som är en del av en huvudsats. Vanliga subjunktioner är: (Handlar om tid) när, då, innan, medan, tills, inte förrän, sedan. (Handlar om orsak) därför att, eftersom, fastän, för att, trots att, även om, på grund av (Objekts-sats) att (Villkors-sats) om, ifall Det finns många många fler bisatsinledare, men detta är de vanligaste. Bisats En bisats kan inte vara en mening ensam, den måste alltid komma tillsammans med en huvudsats. En bisats är en satsdel i en huvudsats, alltså objektet, tiden, platsen, eller något annat adverbial. I en bisats finns det alltid en subjunktion, subjekt och verb. Det kan också finnas fler satsdelar än så. De kommer inte i samma ordning som i en huvudsats. Såhär kommer satsdelarna i en bisats: subjunktion, subjekt, satsadverbial, verb 1, verb 2, objekt, plats, tid, andra adverbial Exempel: Eftersom han aldrig har lagat pannkakor förut måste han läsa i en kokbok. Medan margarinet smälter i stekpannan vispar han ihop två ägg och fyra deciliter mjölk i en djup skål. Bengt steker inte pannkakorna direkt därför att smeten bör vila i tio minuter innan han börjar steka. Tillslut blir de riktigt fina fastän han aldrig har stekt pannkakor förut. De färgade orden är bisatser och de svarta är huvudsatserna där bisatserna ingår. Vi började morgonen med att kolla här på weebly. Vi tittade på de olika flikarna och var ni kan hitta information om lektionerna, och var ni kan hitta annan viktig information.
Sedan gjorde vi ett hörförståelsetest. Det började lätt med en fråga från B-kurs och slutade riktigt svårt med frågor från D-kurs. Om ni vill öva mer på att lyssna och förstå finns många olika hjälpmedel. t.ex. Språk-play, barnkanalen, SVA-appen, SFIpodd.se. Sedan repeterade vi grammatiken från i fredags, om att fråga och framför allt att svara med korta svar. VI gjorde samma lek en gång till, och nu funkade det mycket bättre. Några kunde fylla hela pappret med namn. Några fick BINGO. Efter rasten repeterade vi kort släktord. Jag ska göra ett släktträd och visa er senare. Till sist pratade vi om vad som kännetecknar en återberättande text. |
SkribentHej! Arkiv
September 2017
Kategorier |